Stackars pappa

Idag känner jag mig riktigt besviken på mångt och mycket. Det mesta av mina tankar går till bröllopet och jag tycker synd om min pappa. Den ända som kommer från hans sida av släkten är hans mamma (min farmor). Det heter att de inte får ledigt från jobben, tycker jag är lite konstigt då de har vetat länge att det ska bli bröllop. Vära vänner åker upp hit för att gå på bröllopet, de kanske till och med åker ner rätt snabbt igen eftersom de har barn och ett liv där nere....men de kommer åtminstone. Tycker det är lite tråkit att ingen kan ta sig tid och komma upp, då han alltid får offra sig om att åka ner. Jag kan meddela släkten att han blev grymt besviken och funderar på att sluta komma ner....jag hoppas han håller det för hur ofta är inte han nere jämfört med att de kommer upp???.....Okej det är bara jag som ska gifta mig, men ni kanske inte har funderat på att pappa kanske vill dela sin glädje med er??? jaja som sakt tycker så synd om min far. Jag kan i alla fall säga vad jag tycker och tänker och bryta med släkten om det är så och om jag ska vara ärlig så känns det som att jag aldrig har tillhört den släkten och kommer aldrig att få göra det heller. Först ville jag ha Lundmark till efternamn bara för att det passade bättre ihop med Lena....men nu har jag kommit till insikt att det är den släkten jag är välkommen till och det är med stolthet jag bär det efternamnet, då de är mer släkt till mig än vad någon från pappas sida av släkten är.

Annars då....jo jag har jobbat på för fulla muggar idag och är helt slut...gissar att jag inte får sova något i natt heller och det kommer nog att bli en tidig morgon. Önskar just nu att jag skulle kunna fått sova, har inte fått sova ut efter att jag jobbat natt, men vem tänker på mig? Ingen...min sambo ligger redan och snarkar, hade hoppats på att han skulle vara lite social då vi knappt träffats idag, men icket så nicke, nu sitter jag i min ensamhet och njuter av tysnaden. Igentligen skulle jag nog behöva gå och lägga mig, men jag tror nog att någon måste komma och slå mig hårt med en gummiklubba så att jag inte har så mycket tankar i snurr....hatar när jag har sånna nätter och varför faller de alltid in när jag inte vill ha dem?

Imorgon kommer mamma och pappa hem, då får jag lite mer hjälp på gården kanske och jag hoppas att de har haft det trevligt, önskade att jag kunde få komma iväg någon gång också men än så länge så får jag bara se den här gården och arbetsplatsen.

ja något mer då? ja de kanske ska vara glada att jag inte tagit körkortet ännu, har planerat att göra det, inte för att jag vill ha det utan för att jag måste ha det om jag ska bo kvar här uppe....kommer nog att välja att köra så lite som möjligt ändå, kommer nog fortfarande att gå in till jörn det är ju bara 5 km enkel väg...men samtidigt blir jag rädd att jag värkligen kommer sticka någon gång om jag har körkortet, det är inte bara en gång den tanken har korsatt min hjärna att bara lämna allt och bara åka och inte svara i någon telefon eller nått....det tragiska är väl att man inte har någon stanns att fara.

Nä nu ska jag sluta klaga och börja tänka lite posetivt....det är inte länge kvar tills jag blir en Lundmarkare och jag får tänka de poetiva tankarna istället som att våra vänner från söder i alla fall tar sig tid att komma, att mammas sida av släkten kommer, att alla från mjukis sada kommer och att min familj och barn kommer vara med. Jag får börja tänka på att jag kommer att dela resten av mitt liv med den jag älskar. jag får tänka på våran framtid och mina mål här i livet....hur jag nu ska nå dem....men drömma och planera lite kan man ju alltid göra :)

Hoppas bara att natten blir lugn och att jag kan sova.