en massa saker har hänt

Det var ett tag sedan jag skrev, det har varit så mycket på gång nu de senaste veckorna så jag har inte haft tid för att skriva. Har varit så trött på kvällarna. Och där ska min älskling ha en massa guld poäng han har sövt Casper så att jag har fått gå och lägga mig tidigt :) Han är så gullig.

Jag har haft hit en hästmassör till en av mina. Hon har varit här två gånger, egentligen skulle hon behöva komma fler gånger men som sagt jag har inte haft tid. Trolla har varit så stel, man såg hur hon njöt av att få massage, få kanske försöka lära mig små knep så att jag kan göra det själv.

Vi har även hunnit vara i Luleå och handlat julklappar, det var en rolig dag, jobbig men rolig, det var länge sedan jag och min sambo var barnfri så vi kunde åka iväg så. Det var riktigt skoj, fast självklart saknade jag Casper det gör jag varje minut jag är från honom, men hur det än är så hade han nog roligare hemma med mormor än att sitta i en bil upp mot luleå. Jag och Mjukis köpte WH World tour och sen fick jag även köpa Wario....nästan som gammla hedliga mario men nästan snäppet enklare.

Vad mer har skett i julstressen, jag har hunnit städa en lägenhet, hunnit vara jätte förkyld (tror inte den har släppt än). Jag har varit och kört pulka med Casper, men framför allt har jag fått vila.....det är nog det som har stått högst upp på min julklappslista. Som sagt jag har varit rätt nere och rätt slutpumpad, så ni skulle bara veta hur stor stjärna min sambo är. Jag skulle aldrig byta bort honom, jag skulle aldrig tänka tanken på att leva mig ett liv utan honom. han kan mig utan och innan till så han vet värkligen vad jag behöver utan att jag säger det till honom.

Jag hoppas att alla kan hitta sin drömkille, för det har jag gjort. Okej kanske inte utseendemässigt är han den jag hade tänkt dela mitt liv med, inte ens mina tankar lutade åt honom när jag föreställde mig min drömkille, men efter att jag lärtkänna honom och delat samma intresse osv är inte utseende eller hur min drömkille ser ut viktigt....bara man känner "det" för honom och man känner att man kan lita på honom till 100 % man kan prata om allt m.m. Han är min bästa vän och absolut är han en av dem jag aldrig kan tänka mig ett liv utan...vad skulle jag göra då...gå på gården och skrota och hoppas att tiden snart är förbi....För vad då utan honom hade jag inte haft värdelns sötaste unge, utan honom skulle jag inte vänta nästa söta unge, folk får säga och tycka vad de vill men jag är lycklig att det är han som vill dela sitt liv med mig, för vem annars skulle vilja??? Tror inte det är många i alla fall....Kunde som sagt inte få det bättre.

att så lite kan göra en så glad på nolltid

Vad skulle jag göra utan Internet, att en sån liten grej kan göra mig så glad :) jag som nyss var nere har just lyst upp och hittat en liten torr fläck i det stora träsket. :p

Lite dumt, men vad gör man inte för att alla kompisar är så långt bort, jo man ängnar sitt liv åt barnet, djuren och tven eller i mitt fall datorn. Alla som känner mig vet att jag är ett stort fan av anime och då menar jag ett stort fan. Hade jag inte haft några djur eller familj skulle jag bo framför olika animeserier i min lilla lägenhet och ta med mig till jobbet så att man håller sig vaken under nattens gång. Men i alla fall...de har kommit en fortsättning på en av de bästa gayserierna som finns. Hur glad är inte jag....de serierna brukar inte komma fortsättningar på men nu äntligen har det kommit :) Fast det är inte bara gayserier jag ser i anime, jag ser det som faller mig in. Men mest blir det humor och äventyrs serier. Mina favorit serier är Full Metal Alchemist, D.Gray man, Naruto, Bleach, Gravitation, JunJun Romantica m.m. Andra bra är Fruit basket, Wolf rain..har sett så många och jag vet inte hur de stavas, men i alla fall.....vad skulle jag göra utan ANIME :)

jag orkar inte

Idag har jag en sån där dag att jag bara vill inte. Jag vill inte jobba, jag vill inte gå ut, jag vill inte laga mat m.m.

Jag fattar inte hur man ska orka med hela vintern. Jag bara suckar, när ska man få tid med sånt som man vill göra. Jag vill ut och rida, men när finns tiden till det? Jag behöver städa men när finns tiden till det? Hur kul är det att städa själv när det är över hälften om min sambo har lagt fram. har sagt att jag inte ska städa efter honom för han måste lära sig han med att plocka bort, jag kan medela att det ser ut som en soptipp, jag mår svindåligt över det och jag har sagt det till honom men jag får bara till svar att han ska ta och städa, men ingenting händer. Snart städar jag och då kommer han få veta också att allt hamnar i soporna, för han värkar ju in te sakna grejorna som ligger på golvet. Ibland hoppas jag att våran valp tuggar sönder någonting, men då har vi en snäll valp som inte tuggar, så det kommer aldrig att hända.

Sen var det ju jobbet, jag jobbar för att jag måste, jag hatar tanken på att bara gå till jobbet. Inte för att jag vantrivs på jobbet, det är bara det att jag har så mycket att göra här hemma så jag har igentligen inte tid att jobba, men jag behöver pengarna. Så det här kommer vara en helg som bara försvinner....nä nu har jag hamat i ett klagoträsk, har säkert hänt något roligt, men jag kommer inte på något.

Idag är en sån här dag jag tänker på alla mina djur som gått bort, min morfar, min farfar m.m. men mest mina djur som gick bort förra året. min häst som var tvungen att slaktas, min hund som blev överkörd av tåget, min katt som blev ihälbiten av en hund...ja många tankar och fortfarande en sprängande huvudvärk och ont i ryggen, hur ska man orka.

man sjunker längre och längre ner i träsket och jag tror inte jag tar mig upp snart, jag ramlar och slirar i leran men ser inte en torr fläck att stå på.

Ska vila lite för att orka jobba natt, min mamma är så snäll att hon är barnvakt, men frågan är om jag kan sova,så slut som jag är så skulle jag med säkerhet sova i flera månader om jag fick, men det svåra är att somna och slappna av....jaja sak samma nu har jag då skrivit några rader om vad som försigår i mitt huvud....

Jag vet inte om det är för att det är vinter, men jag tycker mig sjunka längre och längre ner i träsket...undrar om min sambo orkar dra upp mig. Jag har väl haft en sån där dag där man försöker håla humöret uppe men huvudet spränger och ryggen värker och casper gråter för att han är trött och slut.

man försöker hjälpa till, men frågan är hur länge??? jag började röja i en garderob idag, mammas och pappas allt i allao garderob, jag är inte färdig än för där inne fanns det massa skrot. Jag har tagit hand om hästarna, jag har tagit hand om casper och jag har tagit hand om deras fosterbarn hela veckan känns det som,och det känns som att man aldrig få göra nått man själv vill, imorgon ska jag jobba och ska jobbar hela helgen.

Men men sak samma jag kommer väl snart att må bättre...

En helt vanlig dag där det inte händer så mycket

Idag har det varit en lugn dag, helt otroligt casper sov hela natten och ända fram till 9.30....trodde att han hade feber, men när jag tog tempen hade han 37.4. Så det var inte det. Han var nog bara trött.

Min dag började alltså så, sen kom en kompis till mamma och de tränade hundarna och jag mockade inne hoss hästarna. Sen så har jag tagit det lugnt, vi var inne och hälsade på gammel mormor och sen så lagade vi mat..kebab, inte min favorit mat, men okej de andra tycker om det.......ja sen har jag haft casper hela dagen, men han har varit snäll, inte så matglad men han håller på att få en massa tänder så det är inte så konstigt.

Nu ikväll har jag ont i huvudet, tror det har med att vi har löp tikar i hundgårdarna och vi har en hund som är så kär så han piper och ylar eller om man kan kalla det yla, tror att han mer skriker.

Men nu är det lugnt och tyst, har lagt casper, få se hur länge han sover, men förhoppningsvis sover han igenom nattamaten.

Ska nog gå och lägga mig hyfsat tidigt idag, imorgon ska jag till bvc och innan det måste jag bada och se över casper, han har hemskt långa naglar så jag måste klippa dem, trodde pappa i huset hade gjort det, men icket...sen har han varit och geggat i något skitigt här ikväll...tror han har hittat något grus men jag väntar som sagt till imorgon eftersom han alltid får en messmörsmacka till frukost.....det är mer messmör i ansiktet och på bordet dock...men han älskar det :)

Trött och slut och har sjukt ont

ja jag var stolt över min sambo i mitt förra inlägg, men jag har kommit fram till att allt ska käna honom, hemskt att säga om en annan person, men jag är så otroligt less allt just nu.

Jag har en sån god lust att bara ta casper och fara dit vägen bär, alla säger att det vore bra om jag hade körkort, men hade det varit så smart? jag hade stuckit och lämnat dem, jag hade inte svarat på telefonen eller nått. jag är så less att alltid jag ska ställas åt sidan, det är alltid jag som ska ha våran son. Visst är det skoj att ha honom det säger jag ingenting om, men ibland kan det vara jobbigt att aldrig få sova hela nätterna, man får sova två timmar sen upp och trösta honom, somna om, vakna efter 2-4 timmar trösta honom osv. Nu när han dessutom håller på att få tänder hade jag hoppats på lite mera stöd.

Jag är nog ensamstående med en massa människor som bara bor på gården. jag är nog inte släkt med någon tror jag. Eller det kanske ska föreställa min släkt.

jag har casper, jag ska hjälpa till ed det mesta på gården, jag är gravid igen, dock inte långt gången...men jag har sjukt ont i hela kroppen, det känns jobbigt att vakna på morgonen att bara veta att man ska ta sig upp ur sängen. Jag vet att jag har en inflamation i ryggen, men jag kan inte äta några värktabletter eftersom det skadar fostret och med alla grejor jag gör så blir den inflamationen inte bättre. men vem tänker på det?

Vem tänker på att jag har så ont när jag står över spjällsängen så jag nästan håller på att gråta? Vem tänker på att det är jobbigt att jag måste hela tiden bära casper eller några tunga vatten hinkar? Vem tänker på mig???

Det kan jag säga er INGEN. Det är ingen som bryr sig att jag ligger gråtfärdig varje natt, det är ingen som bryr sig om att jag knske har jobbat natt, har ont i kroppen osv...

men jag ska tänka på att min sambo har jobbat hela veckan och är trött på helgen så han behöver sova, jag måste tänka på att han också vill göra något roligt med vänner någon gång så han kan få vara bakis, han ska få sova hela nätter utan att bli väckt, jag ska tänka på att han behöver vila, att han har ont någonstanns. jag tänker på min mamma som har gigantiskt ont i armarna men ingen lyssnar på henne och hjälper henne, inte ens jag hjälper henne för att jag har så ont i ryggen, men jag försöker tänka på det. Jag måste tänka på allt om casper, nu sover han, nu ska han äta, nu är han sur, varför då?

Där är nästa sak, när ska jag få gå och göra något som jag vill göra...nä då har vi inga pengar men när min sambos kompisar ringer och frågar om han ska med ut ja då har vi pengar. Nä jag ska bara tänka på mitt jobb, mitt barn och min sambo, jag ska inte tänka på mig själv.

Hemskt att säga men nu så här tidigt på morgonen hoppades jag på att få sova, men nä jag råkade ju knuffa i min sambo där han hade ont när casper grät så jag kunde inte somna om.....men han som hade så fruktansvärt ont somnade om på två röda sekunder, så här sitter jag med ryggvärk och kan inte sova och sne över min sambo för att han alltid får sovaoch det är jag som måste ändra på mig och tänka på att han har faktiskt ont....så jävla ont kan man inte ha om man somnar om med en gång....

förlåt omvärlden men jag är så fruktansvärt less just nu på alla runt omkring mig så hade jag haft en bil hade jag nog kört så långt som det bara gick och aldrig vända om för vem bryr sig....inte är det någon på gården....jo de skulle fundera på vart casper tagit vägen, men inte mig....

Det var ett tag sedan jag skrev, men jag har funderat och funderat och det känns hemskt.

Jag har pratat med mina vänner och insett att igentligen så är de inte mina vänner utan det är mer bara några man hör av sig till. Mitt liv är djuren och familjen, vad ska jag göra om de försvinner? Alla pratar om en bästis eller någon som står en nära, men när man inser att det är den man lever ihop med och ens eget barn som betyder allt för en, då blir man först lite ledsen, men sen så inser man i själva värket att man kommer att få dela resten av sitt liv med dem man bryr sig mest om. Man blir glad och varm i hela kroppen när man tänker på det. Jag väntar dessutom en liten krabat igen så då blir det en till att älska och få dela livet med.

Visst är det kanske lite hårt att känna att man inte är någons allra bästis eller tycka och tänka att man inte behöver någon vän. men då är jag inte som alla andra. jag är en ensamvarg och det är jag väl inte jätte stolt över, men vem orkar bry sig. jag håller på att klättra på den där stegen som aldrig tar slut.

Hur som helst så har jag vänner, glad över de få jag har, men kanske inte alltid den bästa på att höra av mig. jag är inte den som går ut och söker nya vänner, hur det än är så är jag en ensamvarg.

De som känner mig, vet nog allt om mig, jag är inte den som däljer något och säger vad jag tycker, jag kan säga till hela världen att jag inte har mått så bra, jag har hatat allt och alla och än idag kan jag känna så, jag är den som varit mobbad i hela mitt liv och dränkt mig i böcker, sorgsna dikter och hatat världen, att hoppas att den ska gå upp i rök.

Jag sökte aldrig hjälp, jag bara ransakade mig själv och sa, för fan Lena nu får du ta och ge dig, resten av den mänskliga befolkningen mår svin dåligt och de försöker ändå att överleva, de tar inte ihäl sig själva inifrån, de försöker se det fina. Gissa vad som hände jo när jag väl öppnade mina ögon så träffade jag den underbaraste människan på denna jord, han är min sambo, mitt allt och jag vet inte vad jag ska göra om han försvinner. Han fångar mig när jag är på väg att ramla ner i dypölen, han håller mig fast i alla väder så jag inte försvinner.

Inte nog med det så är jag som sagt inte som alla andra, okej jag är inte smal, snygg, ha bra sångröt eller nått, men något måste jag ju ha eftersom jag ändå har fått en av de finnaste killarna som finns på denna jord. Jag har ingen bra egenskap tror jag i alla fall, inte vad jag vet om, har fortfarande en dålig självkänsla, men jag kämpar på och jag lever.

Jag har världens underbaraste son som jag kan klamra mig fast i när jag inte känner mig behövd, vad skulle hända då om jag inte var där för att skydda honom, mata honom ja allt...det måste ju vara en bra egenskap att ta hand om sin son.

Skit samma nu orkar jag inte skriva mer, jag skulle kunna älta detta i flera hundra mil...jag hoppas bara att mina kompisar och vänner förstår att jag försöker att leva här och nu. jag vill inte planera framtiden eftersom ingen vet hur den ser ut. Jag hoppas att folk förstår att jag är en ensamvarg, men ibland så vill även en ensam själ umgås med någon.

Jag hoppas även att alla som mår dåligt där ute kämpa för världen är kanske inte är som du sur den, men den är inte underbar heller. Men hur det än är så födds alla med en mening och jag tror fortfarande att om alla bara vill och slutar vara ego så tror jag att världen kan bli bättre, men den kommer aldrig att bli underbar, för det har vi redan förstört när vi människor kom och byggde de första husen som sen blev byar, samhällen, städer och ännu större städer. Men vi kan kanske få upp ögonen och förstå att även djur och växter behövs för att en värld ska bli vacker och överleva.

För visst reser du hellre till ett natur skönt land som har gröna träd, blommor och vatten än en stad där det bara finns mörka tegelhus, industiområden, brott, en uppsjö av människor så att du inte kan ta dig fram....visst kan man åka dit också, men innest inne vad skulle du välja att bosätta dig för hälsans skull?

tänk om man var en man

jag har funderat och funderat, det kan inte finnas så många nackdelar med att vara man. Man behöver aldrig tänka på att plocka undan efter sig, man behöver inte bry sig om andra i närheten, man behöver inte bry sig att göra sig fin för det är manligt att lukta svett och har hår över allt. Man behöver inte ta ansvar över nått, när man är sugen på nått så tar man sig nått. Man behöver inte ha ordning runt omkring sig, man kan bara vara. Det måste vara hur skönt som helst. Önskar att jag hade fötts som man istället.

Jag måste tänka på vad jag ska ha på mig, jag måste tänka på att tvätta mig minst en gång om dagen, annars är man ju äcklig. Jag måste tänka på att inte fisa eller rapa inför folk, jag måste tänka på vad jag säger så att jag inte gör någon otrevlig. Jag måste tänka på att städa för en kvinnas jobb är att ha det snyggt runt omkring sig. Jag måste tänka på att plocka bort efter min man, jag måste tänka på vad min son ska ha på sig, jag måste se till så att han får mat och somnar, jag måste se till så att djuren får mat och rastas. Jag måste tänka på vad jag äter, jag måste tänka hela tiden. Jag hatar det. Jag skulle vilja komma hem från jobbet och bara känna att slappa framför tven eller tidningen medan någon annan lagade maten, jag skulle vilja känna att: nä nu gör jag det och bara gå. Jag skulle vilja gå och lägga mig utan att bry sig om att rasta hundar först och fö ungen och söva om honom.

Jag klagar dock inte på att jag har det dåligt, men jag önskar att min man kunde kolla ibland och se vad som behöver göras, för hur det än är så mår jag inte bra som det är och det blir inte bättre av att han inte ser det. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det åt honom att jag mår dåligt, men han bryr sig inte, jag får väl se hur länge jag orkar.

Inte nog med allt det där så måste jag tänka på att förbereda mig för en kompis bröllop som jag inte har några kläder att gå i eftersom jag inte kan ha mina gamla kläder efter förlossningen. Jag kan inte beställa kläder från tjejsidorna pga av att jag är för tjock, och då är jag inte tjock jag har bara inte stl 38 på kläderna och större byst. Idag görs visst bara kvinnokläder upp till 28 eller rättare sagt det går till 42 men om man jämför dem med gamla 38 är de lika stora. Man ska inte heller ha stora byst. Känns jätte tungt, förstår varför kvinnor idag har ätstörningar, för du får inget annat. Jag väger runt 76 kg och jag måste kolla på herr eller för lite äldre damer...kul för en 24 åring att gå och kolla på det. Nä nu ska jag gå ner i vikt, får väl se till att få anorexia eller bullemi så att jag kan få på mig kläderna och hoppas att mina byst minskar med två storlekar så att jag kan hitta kläder.

Få helt enkelt om jag orkar gå på det där bröllopet, ser ut nu som att jag stannar hemma eftersom jag inte uppfyller nått av de kvinnokraven de har idag i samhället. Jag måste hur som helst ta hand om sonen eftersom min man tänker vara lite onykter. Jag kommer nog att stanna hemma det är mest ekonomiskt, jag behöver inte slänga ut några pengar på några kläder, jag behöver inte ta hand om min sambo när han är full, jag behöver inte vara trevlig, för hur det än är känner jag mig inte för att vara trevligt just nu.

Nä det får nog bli att jag är hemma, min sambo får åka själv.

skrik och tandaknisel

Nu har min son på 5 månader fått sina första tänder, två stycken på en och samma dag. De började så smått komma upp till ytan den 6/9 men nu är det snart upe helt. Visst har vi haft mer gråt än vanligt men jag tycker inte att det är så farligt. Däremot så tycker jag att han biter på allt och han tycker det är riktigt skönt att få dra tänderna efter någonting, gjorde sina första bitmärket i bordet för två dagar sedan.

Annars så händer det inte så mycket i mitt liv just nu, jag jobbar, ser över djuren, tar hand om sonen. Det där vanliga som mammor brukar göra om dagarna. Inte så mycket alltså men endå en hel del. Nog mycket för att inte hinna kolla något på tv, jag får se på tv när jag jobbar hela nätterna.

Idag fyller min morbrors sambo år så vi ska på kalas, det blir min sons första kalas där han är hyfsad medveten om vad vi gör. De tidigare kalasen vi varit på har han sovit sig igenom, när han var riktigt liten sov han konstant och det har nyss blivit ändrat på (kan ha med tänderna att göra).

Min vovve fick ha kvar sitt namn Hagrid, han är en riktigt liten buse, men inte alls som våra draghundars valpar. Han är lugn och lyssnar väldigt bra. Man ser redan nu att han har en dragning till barn, speciellt min son, men de nadra går helt okej att leka med. Men de kommer nog att hitta på bus ihop när de blir äldre. Min son skrattar bara åt honom när han kommer och ska pussa honom i ansiktet, det är visst riktigt roligt.

Men nu blir det nog färdig skrivet för idag, ska passa på att vila lite nu innan han vaknar nästa gång för sen blir det inte mycket vila.

Förkyld

Jag har kommit fram till att ha en förkylning i kroppen och ha en liten bebis är inte det bästa. Jag är snuvig och trött, dessutom konstant huvudvärk, den lilla vägrar sova och man ska försöka roa den när den skriker. Inte det roligaste, men det måste göras, min egen hälsa kommer efter barnets. Han är så liten så han förstår ju inte hur man mår. Jag fasar dock över att få magsjuka och ha den lille här. Men den dagen kommer nog också att komma en dag.

Jag har just avslutat mina nätter på jobbet. Hade med mig valpen på jobbet, gick riktigt bra, han sov igenom hela natten utan problem, blev till och med lite tråkigt ibland eftersom det inte finns så mycket att göra under nattens gång.

Det var dock skönt att min sambo tog pappaledigt när jag jobbade så att jag fick sova lite grann, dock typiskt att man ska gå och bli förkyld på jobbet så man inte orkar göra något när man kommer hem.

Få se om jag känner mig bättre imorgon, då måste ja i alla fall göra något med hästarna, de kan inte stå för länge, nog för att de har en riktigt stor hage, men ändå så måste de få arbeta och bli av med energin de har.

Det vackra vädret

Ja idag så skiner solen och fåglarna kvittrar så fint i skyn...eller hur det nu var. Det regnar alltså för ovanlighetens skull. Inte konstigt att det är vått i djurhagarna så de har lera upp till knäskålarna. Man bor uppe i norrland men det är som att man har kommit tillbaka till södra sverige och deras vinter. Det är inte varmt för fem öre, jag tror vi har runt 5 grader visst känner jag sen sommar värmen sprida sig :p

Men jag ska inte klaga, är bara så less att alt är blött och tråkigt, men naturen har sin gång, förra sommaren hade vi torka så det kanske är bra att det regnar i år eftersom då kanske vi får en normal sommar med hyffsat varmt väder nästa sommar.

Idag gäller det, jag ska hämta min vovve, få se hur livlig han är, men jag räknar med att vi inte kommer att få sova så mycket. Det tar en stund att köra så vi är förhoppningsvis hemma klockan 22 ikväll.

Nu vaknade dessutom min son så nu måste jag gå och roa honom, han är säkert jätteglad för det är svalt och skönt, har kommit på att han inte alls är så förtjust i värmen, har nog ärvt pappas kroppstempratur efersom han tycker konstant at det är varmt, fast det är 30 minus så tror jag att han tycker att det är varmt, och jag som fryser konstant. Om det är runt 27 plus så tycker jag att det är rätt hyffsad temp. Men det är väl tur att det inte heller är för varmt i alla fall för min son eftersom det är lättare att klä honom när det är kallt än att ta av honom kläder.

Då får vi se

Jag är ny på den här sidan, så jag tänkte bara skriva några rader. Jag brukar int vara så duktig på att blogga, men jag ska försöka bli bättre. Men man får ju se, allt beror ju på hur mycket tid företaget, bebisen och huset tar.

Ibland har jag lust att bara flytta från gården och skaffa mig ett privatliv med min sambo och bebis. men det är inte så himmla lätt att bara flytta, vi har ju börjat renovera vårat hus men det känns som att det aldrig blir klart. Sen är det lite jobbigt att ha föräldrarna på samma gård, men det är samtidigt ganska skönt också på sätt och vis, man hjälps åt, men det finns som sagt nackdelar också.

Imorgon på onsdag åker jag och hämtar min nya hund, det blir en st bernhardsvalp, längtar så mycket efter den. Hade en när jag var liten så det känns riktigt bra att min son också får växa upp med en. Få se vad jag döper den till, vet inte riktigt vad för namn som passar. Har ni något förslag? Det är en hanne vid namn Hagrid, ibland lutar det åt att han kommer att få heta det, men jag vet inte riktigt. Men som sagt jag längtar otroligt mycket efter honom :)