lördag 15 november 2008

Trött och slut och har sjukt ont

ja jag var stolt över min sambo i mitt förra inlägg, men jag har kommit fram till att allt ska käna honom, hemskt att säga om en annan person, men jag är så otroligt less allt just nu.

Jag har en sån god lust att bara ta casper och fara dit vägen bär, alla säger att det vore bra om jag hade körkort, men hade det varit så smart? jag hade stuckit och lämnat dem, jag hade inte svarat på telefonen eller nått. jag är så less att alltid jag ska ställas åt sidan, det är alltid jag som ska ha våran son. Visst är det skoj att ha honom det säger jag ingenting om, men ibland kan det vara jobbigt att aldrig få sova hela nätterna, man får sova två timmar sen upp och trösta honom, somna om, vakna efter 2-4 timmar trösta honom osv. Nu när han dessutom håller på att få tänder hade jag hoppats på lite mera stöd.

Jag är nog ensamstående med en massa människor som bara bor på gården. jag är nog inte släkt med någon tror jag. Eller det kanske ska föreställa min släkt.

jag har casper, jag ska hjälpa till ed det mesta på gården, jag är gravid igen, dock inte långt gången...men jag har sjukt ont i hela kroppen, det känns jobbigt att vakna på morgonen att bara veta att man ska ta sig upp ur sängen. Jag vet att jag har en inflamation i ryggen, men jag kan inte äta några värktabletter eftersom det skadar fostret och med alla grejor jag gör så blir den inflamationen inte bättre. men vem tänker på det?

Vem tänker på att jag har så ont när jag står över spjällsängen så jag nästan håller på att gråta? Vem tänker på att det är jobbigt att jag måste hela tiden bära casper eller några tunga vatten hinkar? Vem tänker på mig???

Det kan jag säga er INGEN. Det är ingen som bryr sig att jag ligger gråtfärdig varje natt, det är ingen som bryr sig om att jag knske har jobbat natt, har ont i kroppen osv...

men jag ska tänka på att min sambo har jobbat hela veckan och är trött på helgen så han behöver sova, jag måste tänka på att han också vill göra något roligt med vänner någon gång så han kan få vara bakis, han ska få sova hela nätter utan att bli väckt, jag ska tänka på att han behöver vila, att han har ont någonstanns. jag tänker på min mamma som har gigantiskt ont i armarna men ingen lyssnar på henne och hjälper henne, inte ens jag hjälper henne för att jag har så ont i ryggen, men jag försöker tänka på det. Jag måste tänka på allt om casper, nu sover han, nu ska han äta, nu är han sur, varför då?

Där är nästa sak, när ska jag få gå och göra något som jag vill göra...nä då har vi inga pengar men när min sambos kompisar ringer och frågar om han ska med ut ja då har vi pengar. Nä jag ska bara tänka på mitt jobb, mitt barn och min sambo, jag ska inte tänka på mig själv.

Hemskt att säga men nu så här tidigt på morgonen hoppades jag på att få sova, men nä jag råkade ju knuffa i min sambo där han hade ont när casper grät så jag kunde inte somna om.....men han som hade så fruktansvärt ont somnade om på två röda sekunder, så här sitter jag med ryggvärk och kan inte sova och sne över min sambo för att han alltid får sovaoch det är jag som måste ändra på mig och tänka på att han har faktiskt ont....så jävla ont kan man inte ha om man somnar om med en gång....

förlåt omvärlden men jag är så fruktansvärt less just nu på alla runt omkring mig så hade jag haft en bil hade jag nog kört så långt som det bara gick och aldrig vända om för vem bryr sig....inte är det någon på gården....jo de skulle fundera på vart casper tagit vägen, men inte mig....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar