bröllop

I helgen har jag jobbat och det gick riktigt bra. Vad har jag gjort sen då??? Jo jag har handlat lite grejer till bröllopet, busat med pojkarna och börjat rensa lite här inne i huset. Det är så mycket som behöver göras och jag är inte ens lite motiverad. Jag har sjukt ont i ryggen och fötterna så jag vet inte vad jag gör snart, det blir inte bättre av att pojkarna klättrar på en men det är sånt jag får räkna med när de är små. Jag är även grymt trött då barnen tyckte att jag inte skulle sova något under natten och på köpet fick man två trötta och griniga barn. men nu sover de och jag kan alltid hoppas att de sover hela natten.

Annars har det inte hunnit hända så mycket, på onsdag ska jag ner mot stan igen under dagen och då ska jag även till boliden och kolla in blombutiken där för stan hade inte så mycket att erbjuda.

Sen till helgen blir det stan för att kolla frisyren som inte jag hann med i helgen och sen blir det att fixa lite mer grejer till bröllopet. Jag hoppas dock att det kommer vara fint väder när bröllopet är, man kan ju alltid hoppas.

Östersund?

Snart har denna vecka gott och jag har inte hunnit med någonting. Mjukis har börjat gå skift så jag har varit själv med barnen på kvällarna. Det har varit en liten konstig känsla. Barnen började sköta sig bra men i två dagar så har de varit riktigt jobbiga just vid nattningen. De bråkar och busar och gör allt som jag inte vill att de ska göra, man har önskat att man bara haft ett barn, så mycket enklare det skulle vara...men när de väl har somnat så har man glömt allt. barn är fruktansvärt söta när de sover...visst annars också men ibland önskar man att man kunnat få lämna in dem någonstans.

Annars idag...jo Casper var duktig idag och tog av sig kläder och blöja alldeles själv. Sen var han riktigt duktig och bajsade på kattlådan...önskade dock att han gott på pottan men jag får skylla mig själv för jag sa förra gången han satt på pottan att kattlådan var katternas potta....så han tyckte nog att han kunde gå på den med....men jag ska vara glad....han är ju rumsren i alla fall :p

Jag har annars mest troligen fått ut Lotta på foder. Hon ska ner mot Östersundstrakten och sen får vi se vad som händer och sker om hon kommer tillbaka eller om hon blir kvar där. Det känns skönt att det blev foder till och börja med för eventuellt senare köp. Jag hoppas att de ska trivas ihop så att hon får komma till någon som bryr sig om henne och har tid för henne.

Jo annars så är det väl prat om att Mjukis ska börja jobba i Östersund...det är inte bestämt ännu något men han har pratat med dem och det ser väl inte helt nattsvart ut, sen beror det ju på om han trivs och vad han får i lön...självklart vill vi inte flytta så finns det andra jobb i närheten som kan tänkas duga åt Mjukis så kan det nog vara så att han tar det erbjudandet istället. men om han skulle få jobb skulle det betyda att han och jag skulle bo på olika håll till att börja med för att senare när man hittat boende och kanske ett jobb till mig att vi flyttar. Så nu håller jag på och se över vilka djur jag kan tänkas klara mig utan...så är det någon som vill ha 2 skölpaddor, 2 marsvin eller 1 orm så är det bara att höra av sig...eller vara fodervärd till någon av mina hästar för det gissar jag att jag måste skaffa om jag blir ensam med barnen ett tag här uppe....Klarar nog inte av att ha både barn och alla de här djuren själv, men hästarna kommer jag inte att sälja utan bara foder eftersom hästarna, hundarna och katterna är mina favoriter. kaninen kommer att få vara kvar då det är Caspers favorit bland inne djuren.

Nä nu är det dags att gå och sova så att man orkar med busfröna imorgon.

Jag är så negativ + Laban 1 år

Måste börja med att säga GRATTIS till min lilla kille som blir 1 år idag :) eller snarare för några timmar sedan. jag minns hur vi åkte in, jag minns hur jag hörde dig skrika...Casper skrek aldrig så jag fattade inte först att det var mitt barn. När du blev upplagd på magen och du tittade på mig med dina då redan mörk bruna ögon. Du var så liten och så fin. Kan inte riktigt förstå hur fort ett år kan gå. men jag försöker ta vara på all tid jag får med mina barn. Så jag kan minnas dem, både lyckliga, sorgsna och jobbiga stunder. Jag är varken bra p att skriva eller a kort på mina barn, men om jag tar vara på nuet och lever det så borde jag ha med mig lite i alla fall till mina senila dagar.

Ja man kan ju fundera på vad jag gör nu för tiden. Jag är riktigt dålig på att skriva och ännu värre på att ladda upp bilder. Jag kan meddela att jag är ute väldigt mycket, vet dock inte om jag gör annat än springa mellan barnen. De har en förmåga att springa åt var sitt håll och hitta på bus. Är det inte Laban som käkar sten eller ser till att klättra upp på någon stege, stol och andra höjder så är det Casper som springer runt och gömmer sig, han har fått för sig att följa hundarna ut i skogen och det tycker jag inte om. Men där i mellan så kan jag få sitta några minuter och andas medan de leker på gräsmattan.

Jag är så ne-ne-negativ är en låt som Mimikry eller Dökött skrivit, minns inte vem men den passar då in på mig

Jag är dessutom inne i ett stadium just nu där allt bara är trist, vädret är jätte vackert och jag älskar sommaren det är det här jag har gått och väntat på...men jag ser alltid nackdelar och jag vill göra det så bra men inget blir som jag vill. Jag vill nog mest bara lägga mig ner och bara stirra upp i den blå himlen och inte göra något. Jag vill att någon ska komma och ta alla mina tankar ur mitt huvud så att det bara blir tomt.

Jag tror bröllopet kommer att bli en flopp eftersom ingen verkar lyssna på hur jag vill ha det. Alla vill göra det som de vill ha det...men är det så att jag ska hata mitt eget bröllop??? Ja då behöver jag inte gifta mig. Som sagt jag ser allt negativt...visst kommer jag att gifta mig, jag vill dela mitt liv med min sambo men jag vill även minnas mitt bröllop som jag har planerat det inget annat...och det kanske blir tråkigt inte vet jag men jag vill så gärna bara ha trevligt. Alla pratar om hur festen ska vara men om jag ska vara ärlig så skiter jag i festen, i mina ögon är det cermonin som är det viktigaste...sen om det skulle vara så att man åkte hem och glodde på tven så skulle jag vara nöjd, för jag skulle veta att han jag sitter bredvid skulle vara han jag delar hela mitt liv med. Men visst andra vill kanske festa, min sambo vill säkert göra det, jag vet att jag måste vara där och se glad ut...det kommer jag säkert at vara....men ni annar inte hur avis jag är på de som kan åka iväg hem till sitt, pussa på barnen och kanske klia om hunden eller katten. Jag är väldigt glad att man bara gifter sig en gång för som sagt aldrig mer något sådant....även om jag och mjukis skulle gå skilda vägar så som sagt aldrig i hela mitt liv vill jag göra om det. Hade jag vetat att det skulle bli så många viljor så hade jag nog gift mig i hemlighet och skickat ut ett mms kanske...jag vet inte....men nu blir det ett sånt här kyrkligt bröllop som alla värkar ha mer intresse för än jag och min sambo.

ja annars något annat negativt...ja idag fyllde Laban år och visst kom mina syskon hem för att gratta honom. Han fick några stackars presenter av min syster och hennes sambo, min mamma och mormor. Det blir väl kanske att fira han lite mera när vi åker till stan....jag är så less på att höra att han bara fyller ett år, han bryr sig inte....har någon funderat på hur jag bryr mig? Jag ser hur alla bråkar om att få gratta Casper, så var det redan när han föddes, men stackars Laban blir knappt grattad. Jag har velat handla en present till honom hela veckan, men eftersom jag inte bor i stan och inte har något körkort är det svårt för mig att ta mig ner. Jag får inte plats i bilar som ska ner heller. I helgen ska jag jobba så jag kommer inte ha tid att gratta min egen son....gissa hur det känns. Vi hade ett kalas med tårta, ballonger och en massa paket som vi tog kort på när Casper fyllde år och med Laban har vi just och pass tårta. Det gör så ont i mitt mamma hjärta och se hur sor skillnad det behandlas mellan barnen. Det var samma sak julafton. jag vill men det är bara jag som vill. Tänk när de blir äldre och de frågar vad de fick. Casper har en bok där man skrivit ner allt han fått och första sidan är smockfull med grejor han fått och Laban kommer ha några få stycken. Det känns som att Casper favoriseras och jag vill inte ha det så. Jag vet att alla tycker om Laban och de kanske inte vill göra så, de kanske gör det omedvetet, men som sagt det är så det känns. Jag tänker framåt i tiden, visst är det roligare att köpa grejer till Casper, det kommer det alltid att vara eftersom han är äldre, men hur det än är så är Laban den som är efter och ser allt. Vi kanske inte tycker det är så stor grej för han minns det inte, men när de får sina böcker och kanske börjar gämföra och vem vet fortsätter det så här så kommer Laban att alltid känna sig mindre värd.

jag har aldrig varit den som blivit firad när jag var liten, tror inte att någon av mina syskon har det egentligen, men hur det än är så när man har fyllt år och man inte fått något och man har ett syskon som går så sticker det i ögonen. jag har varit där mer en än gång och jag vill inte ha det så på mina barn. jag vill att de ska få ha sina kalas, även om jag tycker de är jobbiga, jag vill att de ska ha ungefär lika dana grejer. Alla frågar mig vad de kan ge Laban....men ge han sånt som Casper fick, en bobycar, sacksäck, ute grejer, traktorer...ja han fick mycket så varför inte ge han något sådant? Även om Casper har en grej betyder det inte att Laban vill ha en också. De bråkar om bilar, sackosäckar, spadar ja det mesta så varför inte ha två av varje grej? det kanske är tråkigt för oss, men för laban kanske det är roligt.

Nä nu ska jag sluta beklaga mig och ge mig av mot sängen och hoppas att jag får sova några timmar innan den jobbiga helgen och veckan kommer.

Umeå

Igår åkte jag och hälsade på min kompis som bor i umeå...riktigt trevligt var det. Synd bara att vi inte hann vara där så länge, men jag hade tänkt försöka komma någon helg så man hinner umgås.

Vädret har varit kanon väder och snart är det ingen snö eller lera kvar på gården så snart kan man börja göra grejer här på gården.

Idag så fick vi besök av en som hade en dotter som ville rida för första gången. Det var inte mer än min försa häst Rockys gamla ägare. Riktigt kul var det att prata gamla minnen om min fina söta häst. man saknar honom riktigt mycket när man tänker på honom. men han har det bra där han är nu. Men i alla fall så blev dottern förälskad i hästen så jag gissar att vi ser dem fler gånger och vem vet Rockys gamla ägare kanske börjar rida igen....skulle vara kul med lite hästfolk som kom och red. Jag saknar ibland lite ridkompisar, men det är väl sånt som man inte har så mycket av när man bor i skogen.

jaja nu ska jag krypa i säng och hoppas det blir lika bra väder imorgon så att jag kan få saker gjorda på gården.

Mani

Idag så har mina barn fått bada...det syntes inte på dem senare under dagen då de fick vara ute och leka. Sen dessutom snoriga och hostiga så jag tror det var mer snor och lera i ansiktet....men men det blir väl att de får bada imorgon igen, denna gång lite senare på kvällen....men det är riktigt bra om man vill ha ut lite snor från de där små liven.

Igår började vi träna fölet att gå i grimma, det gick riktigt bra, idag gick den helt utan problem framåt. Hon bråkade inte ens någon gång. Sen lyfte jag även ena fram hoven lite bara för at se hur hon reagerade och det var lite spännande. Tror jag har hittat hennes namn nu. Hon ska få heta Mania (eller hur det nu stavas, har inte kollat upp det) Månblomma, men ska kallas Mani.

jag var även på promenad med pappa idag. Vi var ute och gick i ca 1 timme. Vi hade med oss Socke, tanken var att jag skulle träna henne, men vi fick några renar till sällskap och då var hennes tankar någon annan stanns. Det gick inte ens få kontakt med hunden...jaja men det kanske går bättre nästa gång.

Nu ska jag gå och sova så att man orkar tillbringa en tid på leos med barnen imorgon.

Vilka två händelserika dagar :)

har inte skrivit på ett tag. jag har varit sjuk och har inte jag varit sjuk, ja då har övriga familjen varit det. Just nu är jag trött eftersom man inte fått så mycket söm på sista tiden och ont i halsen har jag börjat ha. jag har jobbat helgen och ska jobba igen till helgen, känns jobbigt då man inte fått sova så mycket, men förhopningsvis får jag sova i natt och en stund på dagen imorgon.

Ja jag har en del att berätta, konstigt nog vet jag inte vart jag ska börja, men jag börjar väl med mina barn :)

Laban har än så länge inte fått en större tå men den är fortfarande röd så vi håller koll på den, men man kan hoppas att den inte blir värre.

Casper går mer eller mindre på pottan själv nu. man behöver bara säga att han ska sätta sig där så går han dit utan bråk. han kissar utan bekymer och igår lyckades han bajsa ocksa. Idag har det inte blivit så mycket potträning då jag varit ute hela dagen och min syster fått passa barnen, vi kommer till det snart. Men sen fick Casper även en cykel igår, han var riktigt stollt över den. han har inte kommit på att man ska trampa, men det är nog lättare för honom att träna å cykeln än på tre hjuligen, då tramerna sitter en bit fram och han lutar sig hela tiden fram mot styret och tippar med den. men med cykeln så har han tramperna just vid sadeln som han värkar tycka bättre om. Sen så slipper han tråna efter Viktors cykel.

Nu till idag då :) Vi har väntat på att en av våra hästar ska föla, men jag har haft ett litet papper som jag gått efter där de har vad man ska kolla efter när det är dags för fölning. Hur som hällst så fanns det inga täcken på att hon skulle föla, hon har haft mjölk i juvret men varken spentillväxt eller att det droppat eller sipprat någon mjöl, inte heller har hon varit så slemmig eller svettig heller. Men i alla fall så imorse hedde jag ut henne, gjorde iordning mat till de andra hästarna och henne. Sen gick jag in och sövde Laban, sen när jag kollade ut genom fönstret låg det en liten sak och trillade i leran, så jag gick ut och tog in hästkompisen och mockade och gjorde iordning en box, tycker inte att det är något trevligt väder at föla i och absolut inte ute i en lerig hage. Men i alla fall blev jag paff, då hon ine visade några tecken alls för fölning och innan vi gick in så åt hon på sitt hö och värkade inte alls så bekymrad. Hon var dessutom inte svettig när jag kom ut till henne så det måste ha gått riktigt fort.

Efter mycket om och men och framför allt stök så fick jag in de i boxen och nu har jag sövt Caser medan mamma passar Laban. Nu ska jag äta och sen vila lite innan Caser vaknar för att sen gå ut och kolla lite närmare på fölet, tror det var en flicka men är inte säker.