onsdag 2 juni 2010

ADHD?

Idag så har jag varit i stan och gjort en del grejer...fick ett otrevligt brev som jag verkligen inte alls tyckte om. Alla andra tycker säkert att det värkar jätte skoj men jag ser som sagt bara negativa bilder i papperet och jag hoppas jag har fel för om jag har rätt så kommer det här vara värsta helgen i mitt liv och det kommer inte bli ett bröllop det datum jag satt ut...utan någon annan stanns i detta avlånga land i smyg, för gifta mig det ska jag..men icket inför en massa folk som tvingar mig till saker jag inte vill...sen är det dock en massa saker jag inte ens har som jag funderar på hur man ska skaffa fram??? Tror jag skiter i att skaffa dem då kanske jag mår lite bättre också.

Med detta otäcka brev till följd tror jag att jag kommer ligga sömnlös nu i flera nätter...det bästa vore nog om jag inte hade fått vara delaktig i detta...men jag hoppas de förstår om jag är sur och trött för jag vet att jag inte kommer somna nu bra för att jag ska ligga och grubbla om jag ska fly landet eller om jag ska kväva mig själv i min kudde.

Men det kommer säkert bli kul....det är bara det att jag inte vet och jag hatar det...jag hatar att inte veta vad som kommer att ske i mitt liv framöver....jag vill veta min framtid....ska nog gå till en sån där spågumma och hoppas och tro att det dom säger är sant så att jag verkligen vet min framtid...är dessutom i en svacka där jag bara hackar ner på mig själv och hatar mitt liv, kanske inte fullt ut men nästan....ser bara mina nackdelar, all tid jag vill ha men inte har, min kropp som ser för jävlig ut, min värk, min ork är mer eller mindre borta...vet inte hur jag ska finna den, trodde att det var vintern som gjorde att min ork inte fanns men jag vet inte snön är borta för länge sen och min ork är borta med den...om det inte hade varit för att man hela tiden var trött skulle man kunna tror att jag led av ADHD....såna barn hatar överrakningar och när de inte vet vad som kommer att ske....jag är likadan där.

men sak samma kul kommer det säkert bli det är bara som sagt att jag inte vet och jag tror ju alltid det negativa...skyller på att det är ett typiskt släktband....för tänker man negativt blir man glad om det är positivt och är det negativt ja då vet man ju att man hade rätt :p

Men för att inte gå och oroa mig får jag nog ta hjälp av några underbara piller som hjälper än att sova om nätterna....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar